Klimatrevolutionen: ICJ förklarar stater som lagliga klimatväktare!

Klimatrevolutionen: ICJ förklarar stater som lagliga klimatväktare!

De senaste månadernas klimatpolitiska beslut lämnar inga tvivel om att trycket på regeringar världen över ökar. Den 23 juli 2025 fann Internationella domstolen (ICJ) i ett banbrytande yttrande att stater har en skyldighet att vidta aktiva åtgärder mot klimatförändringarna. Detta beslut följer en omfattande kampanj av öländer i Stilla havet, ledd av Vanuatu, och initierades av FN:s generalförsamlings resolution 77/276 från mars 2023. Över 100 länder och organisationer deltog, vilket gjorde detta uttryck till det mest omfattande i sitt slag hittills, som taylorwessing.com rapporter.

Alla 15 domare vid ICJ var överens om sina huvudpunkter: Kampen mot klimatförändringarna är inte bara en politisk rekommendation, utan en juridisk förpliktelse i internationell rätt. Utöver de tre välkända klimatfördragen – UNFCCC, Kyotoprotokollet och Parisavtalet – utgör även andra internationella lagar den rättsliga ram som ålägger stater att förhindra betydande miljöskador.

Skyldigheter och rättigheter

Ett av de viktigaste resultaten av ICJ:s yttrande är erkännandet av en ny mänsklig rättighet: rätten till en ren och hälsosam miljö. Denna rättighet är inte bara avgörande för andra mänskliga rättigheter, utan lyfter också fram Parisavtalets mål på 1,5 grader som ett primärt mål. Vidare måste stater tillämpa en rigorös standard för omsorg i sina klimatåtgärder, med hänsyn till deras egen förmåga och ansvar.

Det faktum att utmaningen inte är lätt bekräftas också av avgöranden från nationella domstolar i Europa, såsom den nederländska högsta domstolen, som krävde en minskning av utsläppen med 25 % till 2020, eller den belgiska domstolen, som beordrade en minskning med 55 % till 2030. Dessa trender visar att ICJ stöder en bred rörelse för att stärka klimatåtaganden och företagens ansvar.

Humanitära utmaningar i Gazaremsan

Som om klimatutmaningarna inte vore nog, fattade ICJ nyligen också ett beslut i ett annat känsligt sammanhang. Han noterade att Israel, som en ockupationsmakt, är skyldig att tillgodose de grundläggande behoven hos civilbefolkningen i Gazaremsan. Detta innebär att humanitärt bistånd, särskilt genom UNRWA, måste stödjas. Trots de upprepade anklagelserna mot vissa anställda har Israel inte bevisat att de har kopplingar till terrororganisationen Hamas, enligt ICJ-uttalanden, som rapporterats av aljazeera.com.

ICJ:s bedömning att svält inte bör användas som krigföringsmetod står i centrum för den aktuella politiska diskussionen. Medan Israel använder humanitärt bistånd som ett påtryckningsmedel mot Hamas, uppfattas situationen i Gazaremsan av det internationella samfundet som en humanitär katastrof. Detta illustrerar komplexiteten i situationen, som inte bara har klimatiska utan också mycket aktuella geopolitiska dimensioner.

Sammanfattningsvis påverkar ICJ:s nuvarande beslut både klimatpolitiken och humanitära principer. Staternas växande åtaganden inom klimatskyddsområdet kan också få långtgående konsekvenser för användningen av fossila bränslen och företagens ansvar. I en tid då globala utmaningar är nära sammanlänkade är det väsentligt att vi som gemenskap hittar lösningar som fokuserar på både människor och natur.