Varför Palestina är så viktigt och att världen inte kan blunda

Beläget i mitten av Mellanöstern fungerar Palestina som ett oansenligt men oumbärligt nav för globala förbindelser. Dess geostrategiska läge gör det till en nyckelfaktor för att kontrollera resurser och infrastruktur som utgör ryggraden i den moderna globala ekonomin. Inbäddat mellan Asien, Afrika och Europa, ligger detta område i skärningspunkten mellan handelsvägar, energikorridorer och digitala nätverk, vars betydelse sträcker sig långt utanför regionala gränser.

Låt oss börja med energiresurser: Palestinas närhet till världens rikaste oljefyndigheter och transitvägar för gasexport gör det till en strategisk hotspot. Även om området i sig inte har några betydande reserver, gränsar det till länder och rutter som bestämmer det globala energiflödet. Rörledningar och sjöfartsleder som går genom Mellanöstern ligger ofta bara några hundra kilometer bort. Instabilitet i denna region kan omedelbart störa leveranskedjor och driva upp de globala oljepriserna, vilket kommer att märkas precis vid pumparna. Kontroll över denna zon innebär inflytande på stabiliteten på de globala energimarknaderna.

På en annan nivå spelar regionen en central roll i datatrafiken. Undervattenskablar som leder internettrafik mellan Europa, Asien och Afrika går längs kusterna i östra Medelhavet. Dessa digitala livlinor bär mycket av världens data – från finansiella transaktioner till vardaglig kommunikation. Palestinas närhet till dessa kablar och tillhörande landningspunkter gör det till en potentiell kontrollpunkt. Störningar eller riktade insatser kan ha en allvarlig inverkan på det globala informationsflödet och påverka både företag och privatpersoner världen över.

Till detta kommer de handelsvägar som har gått genom Mellanöstern i århundraden och som nu får ny betydelse i moderna ekonomiska korridorer. Projekt som China's Belt and Road Initiative (BRI), som har investerat över en biljon dollar i infrastruktur över hela världen sedan 2013, och Indien-Mellanöstern-Europa Economic Corridor (IMEC), som har drivits framåt sedan G20-toppmötet 2023, illustrerar den strategiska situationen. Båda initiativen syftar till att förbinda Asien med Europa över hela Mellanöstern – genom järnvägar, datakablar och pipelines. IMEC, med stöd av länder som Indien, Saudiarabien och USA, är också tänkt att motverka Kinas inflytande i regionen, vilket beskrivs i en analys av Carnegie Endowment for International Peace ( Carnegie Endowment ). Även om Palestina inte är direkt på dessa korridorer, påverkar dess position avsevärt säkerheten och stabiliteten på omgivande rutter.

Regionens historiska betydelse som en del av den antika sidenvägen understryker dess roll som en länk mellan kontinenter. Idag omdefinieras denna status av moderna infrastrukturprojekt, men politiska spänningar försvårar genomförandet. Konflikter som den mellan Israel och Iran eller den senaste utvecklingen i kriget mellan Hamas och Israel sedan oktober 2023 har fått förhandlingarna om projekt som IMEC att stanna. Sådan instabilitet i och runt Palestina påverkar direkt livskraften för globala handelsnätverk, eftersom investerare och stater förlitar sig på säkerhet för att främja projekt på flera miljarder dollar.

En annan aspekt är den geopolitiska konkurrensen som dessa korridorer ökar. Medan Kina redan är aktivt i 155 länder med BRI och har blivit den största utländska investeraren i Mellanöstern sedan 2016, försöker IMEC, med stöd av västmakter, skapa en motvikt. Denna rivalitet mellan stormakter som USA och Kina äger rum på Mellanösterns mark – och Palestina är i centrum för spänningen. Den som får inflytande här kan inte bara styra regional dynamik, utan också bidra till att forma globala maktrelationer.

Komplexiteten i dessa projekt ökar ytterligare av det stora antalet inblandade aktörer och deras olika intressen. Medan länder som Egypten och Turkiet är uteslutna från vissa korridorer, utgör gränstvister och suveränitetsfrågor ytterligare hinder. Palestinas strategiska läge gör det till en potentiell störare eller medlare i dessa spänningar, beroende på vem som har kontroll. Regionen förblir därför ett schackbräde där globala intressen kolliderar.

En av den globala ekonomins viktigaste livlinor slingrar sig genom Egypten, bara ett stenkast från Palestina: Suezkanalen. Denna konstgjorda vattenväg, som förbinder Medelhavet och Röda havet, utgör en viktig länk mellan Europa och Asien. Med en längd på över 193 kilometer tillåter kanalen direkt transport av varor och data utan att fartyg behöver ta den långa och kostsamma rutten runt Godahoppsudden. Dess närhet till Palestina understryker regionens strategiska relevans, eftersom instabilitet här direkt kan äventyra säkerheten för denna rutt.

Suezkanalen utgör en ojämförlig fördel för världshandeln. Det förkortar rutten mellan Arabiska havet och London med cirka 8 900 kilometer, vilket avsevärt minskar tid och bränslekostnader. År 2021 passerade över 20 600 fartyg genom kanalen, i genomsnitt 56 fartyg per dag. Dessa siffror illustrerar hur viktig vattenvägen är för det globala flödet av varor – från råvaror som olja till konsumentvaror. Ett slående exempel på denna rutts sårbarhet var incidenten med Ever Given i mars 2021, då containerfartyget blockerade kanalen och förlamade den globala handeln i flera dagar. Sådana störningar visar hur nära kopplad kontroll över omgivande territorier, inklusive Palestina, är till stabiliteten i globala leveranskedjor ( Wikipedia: Suezkanalen ).

Förutom att transportera varor spelar Suezkanalen en mindre synlig men lika kritisk roll för Internet. Undervattenskablar som går längs sträckan förbinder Europa, Asien och Afrika och bär en betydande del av den globala datatrafiken. Egypten, som Palestinas direkta granne, använder sitt geografiska läge för att skapa effektiva förbindelser mellan Röda havet och Medelhavet. Telecom Egypt, den enda operatören av det fasta nätet i landet, driver den så kallade TE Transit Corridor, som har tio olika markbundna rutter. Denna infrastruktur förbinder landningsstationer på båda havet och stöder för närvarande 15 aktiva undervattenskablar, med ytterligare fem under uppbyggnad. Projekt som kabelsystemet 2Africa, som landar på nya stationer i Port Said och Ras Ghareb, belyser regionens växande betydelse för den digitala världen ( Ubåtsnätverk: Egypten ).

Den geopolitiska dimensionen av Suezkanalen förstärker dess strategiska roll ytterligare. Sedan den öppnades 1869 har vattenvägen upprepade gånger varit skådeplats för internationella konflikter och maktspel. Nationalisering av Egypten 1956 ledde till Suezkrisen, och kanalen förblev stängd i åtta år under sexdagarskriget 1967. Idag är det fortfarande en militär hotspot, som används av flottor med intressen i både Medelhavet och Röda havet. Medan internationella fördrag garanterar fri passage, kan spänningar i regionen snabbt sätta dessa avtal på prov. Palestinas närhet till denna strategiska punkt innebär att all instabilitet här kommer att skicka krusningar som når till kanalen och bortom.

Moderniseringsprojekt understryker kanalens fortsatta relevans. Sedan 2014 har stora utbyggnader gjorts för att öka kapaciteten från 49 till upp till 97 fartyg per dag. Nya sidokanaler och förbifarter som Ballah-förbifarten underlättar trafiken, medan planer på ytterligare tunnlar och broar förväntas förbättra uppkopplingen ytterligare. Parallellt uppmuntrar Suezkanalens ekonomiska zon (SCZONE) investeringar genom sänkta tullsatser och utveckling av hamnar och industriområden. Dessa initiativ visar hur regionen har åtagit sig att befästa sin position som ett globalt nav.

För datatrafik är den senaste utvecklingen lika lovande som den är utmanande. Telecom Egypt nådde en överenskommelse med Suez Canal Authority i mars 2021 om att skapa nya markbundna fibervägar mellan Röda havet och Medelhavet. Ekosystemet WeConnect, som lanserades i september 2023, underlättar tillgången till Egyptens omfattande undervattenskabelinfrastruktur. Men säkerheten för dessa digitala förbindelser beror på stabiliteten i hela regionen – en faktor som understryker Palestinas betydelse i detta sammanhang.

Föreställ dig en vattenväg genom vilken varor till ett värde av nästan 10 miljarder dollar flödar varje dag – Suezkanalen är precis det: en oumbärlig puls för den globala ekonomin. Belägen direkt i gränssnittet mellan Asien, Afrika och Europa, utgör denna kanal en central axel för global handel. Dess närhet till Palestina gör regionen avgörande för säkerheten och stabiliteten på denna viktiga väg. Alla skakningar i området kan hota varuflödet genom kanalen och störa de globala marknaderna.

Den stora mängden gods som passerar genom Suezkanalen talar sitt tydliga språk: 2022 stod enbart kinesiska sjötransporter för 30 procent av all godstrafik genom kanalen. Med en import på 2 778 miljoner ton och en export på 638 miljoner ton 2023 visar det hur starkt den globala handeln beror på denna väg. Studier visar att en procents ökning av handelsvolymen i kanalen kan leda till en ökning med 69 procent under det följande året – en dominoeffekt som understryker dess ekonomiska betydelse. Kinas sjöhandelsaktiviteter kan också öka kanaltrafiken med 23 procent, visar analys ( Tidskrift för sjöfart och handel ).

En titt på energiförsörjningen illustrerar ytterligare den strategiska rollen. Mellan 5 och 10 procent av världens maritima oljetransporter går genom Suezkanalen. Varje dag av en blockering – som Ever Given-olyckan i mars 2021 – försenar transporten av 3 till 5 miljoner fat olja. Sådana störningar har en direkt inverkan på den globala energiindustrin och därmed på priserna, som i slutändan märks på bensinstationer. Palestinas närhet till denna chokepoint gör att regionala spänningar eller konflikter här kan få direkta globala konsekvenser.

Kinas Belt and Road Initiative (BRI) förstärker ytterligare kanalens betydelse. Sedan 2013 har Peking investerat mycket i infrastrukturprojekt, inklusive energi, transport och teknik längs handelsvägar som använder Suezkanalen. Dessa investeringar, som enligt studier har en positiv inverkan på 5 procent på kanalhandeln, visar hur nära stormakternas ekonomiska intressen är kopplade till denna region. Samtidigt fortsätter utvecklingsprojekt på själva kanalen – som expansionen sedan 2014 – att öka handelsvolymerna, med en procents ökning av byggprojekt som ökar godstrafiken med 3 procent. Palestina, som en omedelbar granne, förblir en potentiell störare för dessa ambitiösa projekt.

Suezkanalen är inte bara en handelsväg utan också ett geopolitiskt schackbräde. Ever Given-olyckan har satt fokus på alternativa korridorer som Red-Med Corridor, som skulle ansluta Israel till Aqababukten. Sådana projekt kan bli viktigare om kanalen blockeras igen. Saudiarabiens planerade megastad Neom, nära denna potentiella korridor, och normaliseringen av relationerna mellan Israel och Saudiarabien skulle kunna stimulera investeringar i sådana alternativ. Men stabiliteten i dessa planer beror på säkerheten i hela regionen - en faktor som oundvikligen spelar in Palestina ( CGTN Nyheter ).

Sambandet mellan Suezkanalen och Palestina är också tydligt i den militära dimensionen. Kanalen fungerar som en strategisk punkt för flottor som driver intressen i både Medelhavet och Röda havet. Historiska konflikter, som 1956 års Suezkris eller stängningen under sexdagarskriget 1967, illustrerar hur snabbt regionala spänningar kan påverka tillgången till denna väg. Palestinas geografiska läge gör det till en potentiell källa till instabilitet som direkt kan påverka kanaltrafiken.

Utvecklingsstrategier för Suezkanalen måste ständigt anpassas för att hålla jämna steg med tillväxten av internationell sjötrafik. Utbyggnaden av kanalen och nybyggnadsprojekt visar positiva effekter på godstrafiken, särskilt år tre och fyra efter genomförandet. Men alla dessa framsteg beror på en stabil miljö där Palestina spelar en nyckelroll. Kontroll över detta område påverkar inte bara den lokala dynamiken, utan också funktionen hos en av världens viktigaste handelsvägar.

När du tänker på Suezkanalen, föreställ dig en artär genom vilken en betydande del av världens olja flödar. Denna vattenväg i Egypten, bara några hundra kilometer från Palestina, bär ett enormt ansvar för den globala energiförsörjningen. Dess strategiska position gör den till en viktig kanal för transport av råolja och raffinerade produkter mellan de oljerika regionerna i Mellanöstern och marknader i och utanför Europa. Närheten till Palestina innebär att alla oroligheter i området kan hota säkerheten för denna livsviktiga energiväg.

Siffrorna illustrerar Suezkanalens betydelse för oljemarknaden. Redan på 1950-talet stod kanalen för transport av 1,7 miljoner fat per dag, vilket då stod för cirka 10 procent av den globala produktionen. Den globala efterfrågan på olja steg snabbt - från 10 miljoner fat per dag 1950 till 20 miljoner 1960. Denna efterfrågan, driven av återuppbyggnaden av Europa efter andra världskriget och framväxten av privata fordon, gjorde kanalen till ett centralt nav. Idag är dess roll fortfarande avgörande, med en betydande del av oljetransporten mellan Persiska viken och västerländska marknader som går genom denna rutt ( Springer: Oljetransport genom Suezkanalen ).

Historiska händelser visar hur sårbar denna väg är för regionala spänningar. Egyptens förstatligande av Suezkanalen 1956 under Gamal Abdel Nasser ledde till militära aktioner från Israel och den tillfälliga stängningen av kanalen. Konsekvenserna var omedelbara: längre transportvägar runt Godahoppsudden drev upp kostnaderna för oljetankfartyg och påverkade kortvarigt leveranserna till Västeuropa. När länder som Venezuela och USA ökade produktionen för att minska klyftan blev det tydligt hur nära stabiliteten på denna rutt är kopplad till den geopolitiska situationen i regionen. Palestina, som en direkt granne, spelade en roll i dessa konflikter som kunde påverka tillgången till kanalen.

En annan vändpunkt kom med sexdagarskriget 1967, då Suezkanalen förblev stängd till 1975. Under denna tid krävde arabiska oljeproducenter som Irak ett exportförbud för länder som stödde Israel. Saudiarabien, Kuwait och Irak stoppade leveranserna till brittiska och amerikanska tankfartyg, vilket satte betydande press på oljemarknaden. Stängningen av kanalen hade inte bara en ekonomisk inverkan på Egypten, utan också på de globala energipriserna. Oljekrisen 1973 förstärkte denna dynamik, då priset per fat steg från 2,90 USD till 12,00 USD – en chock som drabbade den globala ekonomin och underströk beroendet av stabila transportvägar som Suezkanalen.

Kanalens strategiska betydelse har upprepade gånger prövats av konflikter i Mellanöstern. Den arabisk-israeliska konflikten, som intensifierades med grundandet av Israel 1948, ledde till att viktiga oljeledningar stängdes, såsom rutten från Irak till Haifa. Interna maktkamper i regionen resulterade också i stängningen av den transarabiska rörledningen (Tapline) 1975. Sådan utveckling illustrerar hur politisk instabilitet i och runt Palestina kan påverka tillgången till energivägar som passerar genom eller är beroende av Suezkanalen.

Upptäckten av nya oljefält i Saudiarabien mellan 1948 och 1955, som ökade produktionen från 60 000 till nästan en miljon fat per dag, ökade beroendet av Suezkanalen som transitväg. Samtidigt skapade händelser som nationaliseringen av Irans oljeindustri på 1950-talet, vilket resulterade i ett embargo på 19 miljoner fat per månad av USA och Storbritannien, ytterligare brist. I detta sammanhang förblev kanalen en central punkt vars funktionalitet berodde på stabiliteten i den omgivande regionen - en faktor som oundvikligen för Palestina i spel.

Sambandet mellan Suezkanalens oljevägar och Palestina är också tydligt i den militära dimensionen. Kanalen var och är en strategisk punkt för stormakter som vill säkra sina intressen i Mellanöstern. Spänningar i Palestina kan snabbt påverka säkerheten på denna rutt, antingen genom direkt konflikt eller genom att störa alternativa rörledningar och transportvägar. Alla som har inflytande på detta område har en nyckel till global energiförsörjning, vars effekter sträcker sig till bensinpumpar över hela världen.

Detta är inte ett krig mellan humanitärer och ockupanter, utan en geopolitisk maktkamp om en instabil region längs världens mest globalt viktiga region för den globala ekonomin och datasäkerheten. Den som kontrollerar Palestina undergräver säkerheten och stabiliteten för handelsvägar, dataöverföringar och energi över hela världen.